Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur nÄgra grundskoleelever ser pÄ elevinflytande och sin egen möjlighet att pÄverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med Ätta elever frÄn tvÄ olika skolklasser i skolÄr sex pÄ en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna rÀknar med ett vÀldigt begrÀnsat inflytande i skolan. Min slutsats Àr att de inte har det inflytande som de verkligen har rÀtt till enligt Skollagen och Lpo94..

Intervjuer med elever i tioÄrsÄldern pÄ en kommunal skola och en friskola i SkÄne om vad de vet om elevdemokrati samt vad de vill vara med och pÄverka i skolan..

Den hÀr uppsatsen behandlar elevinflytande över skolundervisningen. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhÄller vikten av ett sÄdant inflytande, ÀndÄ tyder tidigare undersökningar pÄ en allmÀn brist pÄ elevinflytande pÄ detta omrÄde. För att fÄ inblick i elevernas syn pÄ problemet intervjuade jag sex gymnasieelever. Resultatet visar att elevinflytande över undervisningen Àr en mycket viktig faktor nÀr det gÀller att skapa motivation bland elever. Brist pÄ inflytande hÀmmar inte bara elevernas intresse för Àmnet i frÄga, det skadar dessutom deras förtroende för lÀrarna.

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lÀrares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

I denna rapport har vi valt att belysa hur vÀl storylinemetoden bidrar till elevinflytande. Elevinflytande innebÀr att eleverna sjÀlva fÄr planera och genomföra innehÄll i ett arbetsmoment och Àven besluta om vilken redovisningsform de vill anvÀnda. Storyline Àr en metod som vi tror ökar elevernas lust till lÀrande eftersom en av aspekterna bygger pÄ elevinflytande..

Mitt examensarbete handlar om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans lÀroplaner och styrdokument Àr elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker Àven lÀrarnas tankar om elevinflytande i undervisningen och vilka svÄrigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring elevinflytande. Jag utför kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever pÄ grundskolan om elevinflytande. DÀrefter analyserar jag svaren med hjÀlp av tidigare forskning och litteraturstudier.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka rektorers uppfattning om vad elevinflytande Àr utifrÄn styrdokumentens direktiv..

Syftet med denna studie Àr att undersöka förutsÀttningarna för informellt elevinflytande och vilken utstrÀckning det förekommer i en grundsÀrskola i Norrbotten. I vÄr bakgrund beskriver vi elevinflytande generellt ur ett historiskt och nationellt perspektiv. Samt vad de olika styrdokumenten sÀger kring elevinflytande allmÀnt i skolan, men framförallt i grundsÀrskolan. Vi beskriver ocksÄ kort om sÀrskolan och om utvecklingsstörning. VÄr definition av elevinflytande Àr det informella elevinflytandet och dÀrmed utgÄr studien frÄn detta.

Syftet med arbetet Àr att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frÄgestÀllningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad Àr lÀrares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i Ärskurs tre; samhÀllsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lÀrare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkÀtundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger dÀr dem reflekterar över enkÀtens frÄgestÀllningar.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras pÄ att det Àr endast ungefÀr 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha nÄgon form av elevinflytande. De frÄgor som ligger till grund för detta antagande Àr elevinflytande rörande kursers upplÀgg och innehÄll, betygssÀttning, utvÀrdering av avslutad kurs, möten i programrÄd, pÄverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie frÄn 1996 som presenteras i kapitel 3. Det Àr ocksÄ en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika omrÄden.

Elevinflytande utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

Varje elev i den svenska skolan har rÀtt att fÄ kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta Àr stadgat i den svenska Skollagen och i lÀroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt. Elevinflytande och delaktighet i skolan Àr positiva hÀlsofrÀmjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att sjÀlva fÄ pÄverka sin situation och dÀrmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur Ätta grundskoleelever frÄn Äk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad elever vill kunna pÄverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i Ärskurs fem pÄ en F-6 skola i Sverige har vi fÄtt reda pÄ vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna frÀmst vill ha inflytande över Àr den yttre miljön men att möjligheten att pÄverka i skolan inte Àr stor, speciellt inte i elevernas egen inlÀrningsprocess.  VÄr slutsats Àr att elever inte undervisas tillrÀckligt mycket i den demokratiska processen och dÀrför inte har tillrÀcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rÀtt till enligt skollagen och Lpo94..

UtgÄngspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvÀrderingar som instrument för elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen pÄ elevenkÀter och kvalitativa intervjuer med lÀrare. VÄr undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvÀrdering Àr att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina Äsikter. Resultatet visar Àven pÄ att det Àr viktigt att eleverna ges tid att utvÀrdera och att de tydligt ser resultatet med utvÀrderingen. Tydliggörandet Àr nÄgot lÀrarna upplever som svÄrt.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lÀrare tolkar begreppet elevinflytande och vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser de har för att förverkliga elevinflytande i sin verksamhet i förhÄllande till elevernas lÀroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet elevinflytande Àr omfattande och mÄngsidig fanns det enighet om gynnande och begrÀnsande faktorer bland lÀrarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vÄr studie var att tillmötesgÄ gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen..